Jag har levt lyxliv med pappan hemma 12 av 14 dygn. Och nu ska jag få en rejäl bitchslap av verkligheten och vara själv med barnen heeela veckan från måndagmorgon till fredag eftermiddag. Fredrik ska kursa på jobbet och kommer väl i princip bara hem och sover.
Och visst, jag har gjort det förr, hela hösten! Men nu är det ju inte riktigt som i höstas... Texas är trotsen personifierad och kärringen mot strömmen! Säger vi vänster så säger han höger.
Vi skriker och hotar(VÄLDIGT pedagogiskt, jag vet men vi är inte mer än människor). Vi försöker prata med honom och förklara. Vi ignorerar väl det som går.
Han är uppe länge om kvällarna. Tjurar ihop för INGENTING. Det krävs en skottkärra full med tålamod för att hjälpa honom på med ytterkläder(och då ska gudarna veta att vi alltid har klätt honom supernoga!!!), ärmen sitter oskönt och strumpan sitter inte riktigt bra... Piiiiip och grin.
Pjuuuu!
Jag äger boken Ditt Kompetenta Barn av Jesper Juul som jag har försökt läsa lite i några gånger. Men när hjärnan är som en mossa då han väl har gått och lagt sig så blir det inte utav. Det blir att man ligger som en trasa i soffan, käkar lite godis och kollar på något hjärndött på tv som typ Big Brother, om man nu orkar vara vaken tills dess vill säga.
Tur han är så söt, klok, rolig och underbar mellan trotsutmaningarna. <3
Just nu, nerbäddad i sängen, snorig och sunkig med paddan på magen. Det är gött!
Kom och ät middag här på onsdag om ni vill :) vi är då så friska som vi kan bli nu, idag iaf ;)
SvaraRaderaDu är inte ensam Ingela, vet inte om det är till någon tröst?? Jag tycker det är skönt att läsa och inse att jag inte är ensam om att ha trotsiga barn och inte alltid känna mig speciellt pedagogisk korrekt. Tack <3 / Tana
SvaraRadera