torsdag 26 maj 2011

Amning

Nu har jag helammat i 4,5 månad... amningen har fungerat väldigt bra denna gång. Jag har inte kännt av att jag skulle ha lite mjölk och gumman följer ju sina kurvor utomordentligt bra. Men nu börjar jag känna mig nöjd. Skulle JAG få bestämma skulle jag nog amma ca 1 månad till. Men med en dotter som inte alls vill äta från flaska så är jag inte så säker på att jag får som jag vill.
Amning är mysigt och ger en sån närkontakt mellan mamma och bebis som inte går att jämföra med något annat(tycker jag), men nu med en "stor" bebis som vill se vad som händer hela tiden runt omkring sig så är det inte ovanligt att amningsstunden blir lite bökig. Oftast går jag in i sovrummet och stänger dörren efter mig så hon får lugn och ro.

Vi har haft lite kämpigt att få henne att sova på kvällarna... oftast så tar det 1 timme innan hon somnar(och hon ÄR trött). Jag ammar henne i våran säng och hon slumrar till i kanske 10 minuter och då går jag in igen och försöker ge henne napp(hon tar egentligen inte napp, bara i sömnen ibland) och går inte det så får hon snutta på mig. Och så håller vi på i ca en timme innan hon somnar.
Jag är ordentlig less på att vara hennes napp men vad ska jag göra? Vi har prova allt känns det som. :/

Sen är jag så väl medveten om att bebis som somnar vid bröstet är ett big no no, men när klockan är 23 så skiter jag fullständigt i det. Då vill jag bara att ungen ska sova så jag själv får sova.

Ja ja, allt löser sig till slut. :)



3 kommentarer:

  1. Veronicamaj 26, 2011

    Kämpa på, inte så länge till du behöver helamma (förhoppningsvis). Kram

    SvaraRadera
  2. snart äter hon bara vanlig mat :). Äh...Joel somnade alltid vid bröstet sen smög jag dit tutten och inte har han tagit skada av det?! Varför är det fel?

    SvaraRadera
  3. På natten är allt tillåtet! Båda killarna har somnat med tissen i munnen, tillslut accepterar det annat. Men det förutsätter ju att du tycker det är ok, du ska ju orka med. Hade varit roligare å följa med hem till er än å jobba i em, men får komma annan gång. Kram!

    SvaraRadera